|
Embets berättelse. 1841 Under loppet af det år jag varit förordnad förestå extra Provincial Läkare tjensten innom Sölvesborgs district, har helso tillståndet i allmänhet varit godt. På våren 1841 var Strypsjukan gångbar innom Sölvesborgs stad, och de delar af Districtet, som ligga utmed sjökusten, men i bergstrakten visade den sig icke. I början af våren var den svårare än längre fram mot sommaren. Af 11 barn, som häraf voro angripna, deribland 7 voro gossebarn, lyckades det mig endast, att till helsan återställa 3, hvilka alla voro flickor - De 2:ne fingo iglar, kräkmedel och Calomel. Det ena Jod, både in och utvärtes. Mot sommaren förekommo elakartade Typhösa febrar innom Jemshögs församling. I början dogo flera, men sedan hjelp anlitades, och medicamenter voro hos Pastor tillgängliga, aftog sjukdomen snart. På senhösten angrepos flera personer af dragsjuka, hvilken här var en följd af den dåliga, med Secale cornutum uppfyllda råg; hvilken allmänt användes till bröd - Sjukdomen visade sig hos alla lika, börjande med kräkning, kyla, brytning i rygg, och i allmänhet gastriska symtomer. Sedan tyngd i hufvud, mattighet och svaghet i extremiteterna, med kramp, och i hög grad försvårad andedrägt - Urinen blek och sparsam, öppning trög - De sjuke klagade öfver plågor i maggropen och en osläcklig törst. Sjelfva paraxysmen varade från 1 - 3 timmar, under hvilken tid armar och ben voro uti ständig rörelse. Efter 14 dagar till 3 veckor började convalescensen, hvilken gick långsamt, emedan de sjukas krafter voro uttömda, och krampen i extremiteterna svårligen ville gifva vika. Kräkmedel användes genast, och repeterades på de flesta efter några dagar. Laxermedel föreskrefvos äfven. Plågorna i maggropen lindrades af en der pålagd senapsdeg - Valeriana under convalescensen fullbordade curen - Af denna sjukdom afled icke någon - Kikhosta, men af lindrig art, var under vintermånaderna allmän. Endast evacuantia användes, hvarefter sjukdomen innom 1 - 2 månader bortgick. Scrophler äro här allmänna, synnerligen bland Allmogens barn. Uti hvarje större hushåll träffas ett eller flera, af ulcerationer och Fistulösa sår vanställdt barn. Orsaken till denna sjukdom torde finnas uti Mödrarnes vana, att ända till andra året uppföda barnet vid bröstet, och oftast fortsättes härmed så länge, till dess ett yngre gör det förra denna föda stridig. Äfven bidrager till denna sjukdom osund föda, hufvudsakligen bestående af potatis deraf barnet ej allenast vid måltiderna undfägnas, utan träffar hela dagen ätande denna dess käraste spis - Enligt min erfarenhet utgör Jod det säkraste läkemelet mot Scrophler. Icke allenast i mindre svåra händelser, utan uti sjukdomens mäst inrotade former med degenerationer och verklig Scrophulös aftyning har jag lyckats, under ett längre bruk af Jod, återställa flera af dessa olyckliga varelser. Solution af Jodkalium har jag funnit göra större och varaktigare nytta än JodTincturen. Uti ulcerationer har jag användt Jodsalva, och i allmänhet nyttjat Jod både in och utvärtes. Veneriska smittan har i få fall visat sig. Den har då varit primitiv, och de sjuka till Läns Curhuset insända. För några dagar sedan upptäcktes, att i Hoby socken denna sjukdom gripit allmännare kring sig. Under en, i andra ärenden dit företagen Embets resa, besökte jag de af Pastor i församlingen uppgifna sjuka, deraf 5 afsändes till Curhuset, dit flera förut begifvit sig. Smittningsstället var genom sammanlefnad; ty hela hushåll voro angripna deraf och smittan consecutio, mer sår i svalg och näsa, samt condylomer i sätet - Jag ingaf genast berättelse härom till Landshöfdinge Embetet, och begärde dess utlåtande. Att en allmän besigtning är nödig, och enda medlet att frånskilja friska de sjuka, deruppå har jag fästat Landshöfdinge Embetet uppmärksamhet, och när denna förrättats, skulle jag hafva äran ingifva Embets berättelse om förhållandet.Det torde här tillåtas mig anföra en casus der Jodkalium gjort utmärkt nytta.Herr R. f.d. militär 38 år, hade för 10 år sedan en Chancre, hvilken botades med merkur. Under fortfarande helsa gjorde han mötena 3:ne år, hvarefter han tog afsked, och ingick äktenskap. Efter någon tid kände han fixerad värk i öfra delen af hufvudet, synnerligen häftig mot nätterna. Härföre undergick han flerfalldig behandling och på 4 år 7 svältkurer. Häraf förbättrades tillståndet för en tid, men återkom snart i sitt gamla skick. Brunnskur med bad gagnades - äfven användes Ryska bad - Förhållandet blef enahanda. Plågorna, hvilka nu visade sig vara dolores Osteocapi, tilltogo till den grad att Pat: beröfvades sömn, och måste om nätterna uppgifva klagorop. Öfver hjessan visade sig uppdrifningar af olika storlek, från ett halft Dufäggs, till en Hasselnöts storlek, hvilka voro i hög grad ömmande. Pat: utseende, var cachektiskt och krafterna försvagade. Öppning kunde endast med Laxatio el. lavemang åstadkommas. I slutet af sist. Dec: kom han under min behandling och underkastades animalisk diet, med hafresoppa till dryck - Af Jodkalium 60 gran på Aqv. destill {..} tog han en matsked hvar annan timma, och på uppdrifningarne, ingneds Jodsalva. Efter 8:ta dagars bruk häraf inställde öppning, och urin afsöndring tilltog. Plågorna minskades äfven och efter 20 dagar voro uppdrifningarne borta, hvarjemte sömn, ett friskare utseende och lefnadslust infunno sig, och efter 5 veckors fortsatt bruk af Jodkalium och diet, var Pat: återställd. Efter 2:ne månader, under hvilken tid han gjort längre resor, och varit mindre försigtig, fortfor han vara frisk, med fullkomligt återvunna krafter. Sölvesborg den 12 Mars 1842. Swedenborg. |