av provinsialläkaren A. GrenanderVÄDERLEKENS OCH ÅRSTIDENS FÖRHÅLLANDE I ALLMÄNHETÅret ingick med stark köld som fortfor under Januari och Februari månader och uppgick tidtals till -28 (den 5:e och 6:e januari). Under dessa månader föll mycken snö och hopade sig, såsom faller till största delen under yrväder, uti flera alnar höga drivor, som kvarlågo till Mars månads slut, då töväder inträffade under det termometern visade 3 ā 4 C.April till största delen regnig och blåsig med endast några få vackra och klara dagar. Snö föll ännu i Maj några gånger, senast den 24:e, men var påföljande dag åter bortsmält. Första hälften av Juni blåst och regn omväxlande med låg temperatur, först vid Midsommartiden började den egentliga sommaren med värme. Frostnätter fortforo till medio av Juni. Under Juli ostadig väderlek med stark nederbörd, som fortfor under halva augusti; senare hälften av Augusti medförde för den då pågående rågskörden en gynnsam väderlek. Under September åter mycket regn, som i hög grad försvårade vårsädens inbärgning. Oktober hade endast få moln- och regnfria dagar. Frostnätter inträffade redan i September och ett par gånger i Oktober. Den 16:e November föll något snö, likaså den 22:a, mera i medio December och kvarlåg under hela denna månad med gott slädföre under julhelgen. Sista hälften av December uppgick kölden tidtals till -30 C, vilken temperatur endast ett par dagar fortfor. Till följe av den stränga kölden under såväl början som slutet av året, blevo flera personer förfrusna i kroppens perifera delar, såsom öron, händer och fötter etc. Höskörden utföll, oaktat den sena våren tämligen god och blev väl inbärgad. Föregående års knappa förråd voro på långt när icke tillräckliga för kreaturens utfodring, varför det icke var ovanligt få se såväl hästar som nötkreatur mitt under vintern gå ute och under snön söka uppkrafsa den magra kost av ljung och ett eller annat vissnat grässtrå, som ännu kunde finnas kvar. Fyra dogo av ren svält. Rågskörden utföll långt under medelmåttan, dels genom den myckna snön, som länge kvarlåg, i synnerhet på sidlänta åkrar, dels på grund av jordens, genom de föregående årens starkt drivna potatisodling utsugna beskaffenhet. Såsom uti föregående årsberättelse nämndes, drives nämligen här å orten brännvinsbränningen uti en förvånande grad, vartill behöves ett stort förråd potatis. Oaktat den uti flera delar av riket i år rådande hungersnöden, som även här icke varit långt borta, har under året brännvinstillverkningen på grund av det alltjämt stigande priset å denna vara utförts på icke mindre är 9 större brännerier uti Jämshögs socken. Härigenom har en stor del av ortens produkter blivit uppslukade, så att vad som återstår, är på långt när icke tillräckligt för befolkningens behov, utan måste bristen uppfyllas genom inköp från annat håll. Den uti flera tidningar lästa uppgift, om hungersnöd i Jämshögs och Kyrkhults socknar under sistlidne vår och sommar och att barkbröd av en och annan måste anlitas, tror jag mig likväl av erfarenhet kunna förklara såsom tvivlande på alltför lösa uppgifter för otillförlitlighet, åtminstone vad förstnämnda socken angår. Huru förhållandet kommer att gestalta sig under stundande vår, torde vara betänkligare då redan för närvarande (december) rågen uppgått till 30 Riksdaler per tunna och potäterna till 8 ā 9 Riksdaler per tunna. Vårsäden inbärgades under svår och otjänlig väderlek och en stor del tog skada på marken genom regnet, vadan avkastningen icke kan uppskattas särdeles hög. Potatis lämnade å höglänt mark tämligen god avkastning. Å den lägre belägna däremot ringa och till och med ingen, utan ruttnade i den vattendränkta jorden. Under vintern hava på flera ställen potäterna blivit frostskadade då den förvarats uti dåliga och fuktiga källare. Sjukdomsrapporteringen ej medtagen här Jämshög den 31 December 1867 A. Grenander Avskrivet av Berit Svensson |